Elväg med konduktiv teknik
Det finns flera sätt att bygga elväg på. Induktiv teknik innebär magnetisk överföring av energin. Med konduktiv teknik kan elen matas på två sätt – kontakt uppifrån via luftledningar eller underifrån via ledningar i vägen. eRoadArlanda har valt att testa och utveckla konduktiv matning underifrån, den teknik som vi gjort bedömningen har störst potential att lyckas.
Med eRoadArlandas tekniska lösning överförs energi från en skena i vägen till fordonet via en rörlig arm. Armen känner av var skenan i vägen ligger och så länge fordonet befinner sig över rälsen är kontakten i nedfällt läge. Vid en omkörning lyfts kontakten automatiskt upp.
Skenan i vägen som är kopplad till elnätet är också automatisk, den är uppdelad i sektioner och en sektion spänningssätts endast när ett fordon befinner sig ovanför. Stannar fordonet kopplas strömmen ifrån. Skenan gör det möjligt att både ladda fordonets batterier samt driva det framåt.
Systemet beräknar även energiåtgången för fordonet vilket möjliggör att debitera elkostnader per fordon och användare.
Varför konduktiv matning från vägen?
Vanliga frågor & Svar
Vad ska man göra i projektet?
Projektet ska bygga en två kilometer lång demonstrationssträcka där en lastbil med PostNords gods under två års tid ska köra för att se hur väl anläggningen fungerar i vanlig trafik under olika väderförhållanden. Utveckling och tester pågår fram till dess på en separat inhägnad testbana.
Vem är ansvarig för projektet?
RUAB har upphandlats av Trafikverket och är ansvarig för projektet eRoadArlanda. En del av 893 upplåts av Trafikverket under en demonstrationsperiod på två år. Projektet ska leverera en rapport till Trafikverket som beskriver kunskaper, erfarenheter och förutsättningar för eventuell elektrifiering av vägar i framtiden.
Vad kostar det?
Att elektrifiera 20 000 km väg i Sverige med konduktiv matning beräknas kosta ungefär 80 miljarder kronor. Detta skall jämföras med att skillnaden i dag kostar fordonsbränsle (sju miljoner ton a sextusen kronor) 42 miljarder utan skatt medan ren eldrift skulle kosta cirka 25 TWh * 0.4 SEK/kW/ vilket blir tio miljarder kronor per år utan skatt. Vinsten skulle alltså bli 32 miljarder per år. Om vi antar att elbilar med små batterier kostar detsamma som bränsledrivna bilar skulle det ta mindre än tre är att betala elektrifieringen av vägarna.
Vilka fordon kan matas?
Systemet dimensioneras för att kunna mata tyngre trafik som lastbilar, men fungerar även för bilar och bussar. Hjälp i uppförsbackar kan också erhållas.
Vill du fråga något annat?
Hittade du inte svaret på dina frågor på vår webb så hjälper vi dig gärna. Skriv in din fråga i formuläret nedan!
Eftersom skenan endast spänningssätts i sektioner och spänningsledaren i skenan ligger svåråtkomligt och nedsänkt i spåret utgör det ingen fara för andra fordon, cyklar, motorcyklar, fotgängare eller djur som passerar.
I första skedet har en 350 meter lång testbana byggts. Först fräser man ett spår, sedan lägger man ner skenor i 12 meters sektioner och sätter ihop dessa. I projektet har vi utvecklat teknik som möjliggör att installera en km elväg i timmen.
Den tekniska lösningen skyddas av tjugoen svenska patentansökningar, nitton är beviljade samt sjutton PCT- ansökningar och trettionio internationella ansökningar utöver de svenska.
eRoadArlandas lösning gör det möjligt att ladda el- eller hybridfordon under färd och därmed en möjlig lösning för att kraftigt sänka transportsektorns koldioxidutsläpp.
eRoadArlanda arbetar med konduktiv teknik underifrån – en skena med elektriska ledare i sektioner som spänningssätts när en bil passerar. När elen tas från vägbanan kan personbilar, lastbilar och bussar använda elvägen. Tekniken liknar spårväg men är inte begränsad av placeringen eller avståndet till skenan.
Energi överförs via en rörlig arm från skenan i vägen till fordonet. Armen känner av var skenan i vägen ligger och så länge fordonet befinner sig över rälsen är kontakten i nedfällt läge. Vid en omkörning lyfts kontakten automatiskt upp.
Kontakten är utformad så att vatten, grus och andra partiklar kastas ut spåret när ett fordon kör förbi. För att även klara lägre frekvens av fordonstrafik kan rälsen förses med dränering på lämpliga punkter vilket gör att spåret hålls fritt från vatten oavsett trafik.
