Varför satsar vi på elvägar? Svaret är enkelt, vi vill bidra till hållbar infrastruktur

Dela i sociala medier

Varför elvägar?

Användningen av fossila bränslen måste minska och det snabbt. Samtidigt beräknas transport på väg öka med 59 procent fram till år 2030.

För att minska koldioxidutsläppen måste flera lösningar kombineras, exempelvis biobränslen, elektrifiering och effektivisering. Genom elektrifiering av vägar kan man utnyttja befintlig infrastruktur för att minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen.

33 procent av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtrafiken, varav godstrafiken står för en tredjedel. Beräkningar som visar att två tredjedelar av lastbilstransporterna i Sverige kan utföras på elvägar år 2030, vilket skulle reducera energianvändningen med ca 10 TWh, vilket motsvarar tre miljoner ton bränsle.

En av de samhällsekonomiska faktorerna är att endast de stora vägarna, det vill säga 2 – 4 procent av vägnätet, behöver elektrifieras. Kortare resor mellan dessa vägar klaras med batteridrift. Förutom en stor miljöbesparing skulle elvägar ge en lägre totalkostnad än dagens fossildrivna vägfordon.

Varför elvägar

80-90% minskade koldioxidutsläpp

Elvägstransporter kapar 80-90 procent av de fossila utsläppen och är ett klimatsmart, billigt sätt att kombinera järnvägens fördelar med lastbilens flexibilitet. Driftkostnaderna blir låga eftersom det går åt avsevärt mindre energi tack vare elmotorns effektivitet. El är också en renare, billigare och tystare energikälla än diesel.

Eldrift av fordon är inget nytt

Enkelt uttryckt finns det två metoder för eldrift av fordon, batteridrift och matning under färd. Båda dessa metoder är mer än hundra år gamla. Batteribilar var av mycket stort intresse redan i slutet av 1800- talet och trådbussar används fortfarande i många städer. Tåg och tunnelbana är till stor del elektrifierad.

Så frågan är varför detta ej slagit igenom fullt ut. För trådbussarna ansågs det hindrande med trådar i luften och batteriutvecklingen har varit långsam jämfört med bensin- och dieselmotorn som idag är ytterst effektiva. Fossila drivmedel har dessutom under lång tid varit mycket billiga.

Visste du att?

Redan 1900 lanserad Ferdinand Porsche en hybridbil med en förbränningsmotor som drev två elmotorer som i sin tur drev framhjulen. De första elbilarna kom med andra ord redan för över 100 år sedan och var de bilar som dominerade vägarna i USA fram till runt 1915. Läs mer ›

Utmaningen med batteridrift

Även de bästa batterierna kan bara lagra en bråkdel energi jämfört med det energiinnehåll till exempel diesel har. Vilket betyder att det blir svårare att köra längre sträckor. En bil kan tanka 60 liter bränsle på två minuter medan laddning av batterier tar betydligt längre tid eller en mycket hög effekt.

Framtidens infrastruktur

För att lösa utmaningarna med elfordonens korta räckvidd ser eRoadArlanda en kombination av batterier och matning under färd. På de mindre vägarna, som också utgör huvuddelen av vägnätet kör fordonen på batterier medan man på de stora hög trafikerade vägarna har kontinuerlig matning av batterierna.

Batteribilarna skulle alltså bara behöva dimensioneras för att köra inom en ruta som utgörs av vägar med elektrisk matning. Inom rutorna kan man också ladda från fasta laddare t ex i hemmet, på kontoret eller i köpcentret. Det gör att elbilarna kan fungera mycket bra eftersom inga längre sträckor behöver köras innan man kommer ut på en större väg där bilen laddas under drift.

För riktiga långfärder blir eldrift bättre än dagens system med bränsledrivna bilar. Det skulle gå att köra från Nordkap i norra Norge till Malaga i södra Spanien utan att stanna för bränslepåfyllning om systemet infördes i Europa.

Varför elvägar

Sveriges vägnät

Sverige har ungefär 20000 km Europavägar och länsvägar. Lägger man ut det som ett rutnät över hela Sverige blir rutstorleken ungefär 45 km.