Vanliga frågor & Svar

Vem är ansvarig för projektet?

RUAB har upphandlats av Trafikverket och är ansvarig för projektet eRoadArlanda. En del av 893 upplåts av Trafikverket under en demonstrationsperiod på två år. Projektet ska leverera en rapport till Trafikverket som beskriver kunskaper, erfarenheter och förutsättningar för eventuell elektrifiering av vägar i framtiden.

Vad ska man göra i projektet?

Projektet ska bygga en två kilometer lång demonstrationssträcka där en lastbil med PostNords gods under två års tid ska köra för att se hur väl anläggningen fungerar i vanlig trafik under olika väderförhållanden. Utveckling och tester pågår fram till dess på en separat inhägnad testbana.

Vad kostar det?

Att elektrifiera 20 000 km väg i Sverige med konduktiv matning beräknas kosta ungefär 80 miljarder kronor. Detta skall jämföras med att skillnaden i dag kostar fordonsbränsle (sju miljoner ton a sextusen kronor) 42 miljarder utan skatt medan ren eldrift skulle kosta cirka 25 TWh * 0.4 SEK/kW/ vilket blir tio miljarder kronor per år utan skatt. Vinsten skulle alltså bli 32 miljarder per år. Om vi antar att elbilar med små batterier kostar detsamma som bränsledrivna bilar skulle det ta mindre än tre är att betala elektrifieringen av vägarna.
Läs mer här.

Vilka fordon kan matas?

Systemet dimensioneras för att kunna mata tyngre trafik som lastbilar, men fungerar även för bilar och bussar. Hjälp i uppförsbackar kan också erhållas.

Räcker elen för den ökning som elfordonen skulle innebära?

Om alla Sveriges bilar skulle elektrifieras och bara körde på el skulle ungefär 25 TWh el behövas. Sverige använder idag ungefär 155 TWh el. Det innebär en ökning på 16 procent och motsvarar ungefär de planer som för närvarande finns på ökning av vindkraftsproduktionen.

Blir inte bilarna mycket svagare med eldrift?

En personbil använder inte mer än mellan 15 och 20 kW vid en hastighet på 90 km/h och en stor lastbil ungefär 150 kW. För att klara omkörningar och att hålla fart i branta backar installeras ungefär tio gånger högre effekt. Med elmotorer kan en lägre effekt installeras då deras vridmoment är nära konstant och inga växlar behövs. Konceptet är att bilarna har en elmotor som drivs på batteri för att få full effekt medan laddningen av batteriet sker från vägen. Det gör att endast medeleffekten dvs 15 kW för personbil och 150 kW för lastbil behöver tillföras. Vid omkörningar och i uppförsbackar tas huvuddelen av effekten från batteriet.

Hur vet bilen att vägen är elektrifierad?

I den patenterade lösningen för den svängbara armen under bilen finns en sensor som känner av när det finns en räls i vägen och då letas denna upp automatiskt och kontakten förs ner i rälsen.

Vad tjänar man på eldrift?

Eftersom det är stora vinster att göra på bränslesidan och kort återbetalningstid för investeringarna i vägen bör det finnas stora besparingsmöjligheter för fordonsförarna. I kalkylerna har skatten inte medtagits. Detta för att inte hamna i en diskussion om hur skatter skall tas ut. Vad som visats är de rena kostnaderna. Förutom rena kostnadsbesparingar kommer också koldioxidutsläpp att på sikt helt kunna undvikas vilket måste ses som en stor fördel.

Blir det inte stora CO2- utsläpp ändå när elen alstras med koleldning?

Om vägarna skulle elektrifieras idag skulle stora besparingar göras eftersom dagens bilar släpper ut mycket koldioxid. I framtiden kommer bilarna att vara bättre men elsystemet kommer att vara ännu bättre varför besparingen fortfarande kommer att vara stor.
Läs mer här.

Går det att köra om när bilen har en kontakt i vägen?

Omkörning klaras genom att den rörliga kontakten automatiskt dras upp då bilen kommit för långt från spåret i vägen. Under omkörningen behålls armen i uppfällt läge, men hela tiden kontrolleras om det finns en räls under bilen. När omkörningen är avslutad och bilen åter befinner sig över rälsen sänks kontakten automatiskt ned igen.

Hur klarar man stenar och hinder på vägar?

Större hinder kan upptäckas av en radar av samma slag som används för att upptäcka vilt och personer på vägen. Då beordras kontaktarmen att lyftas upp. Hinder av mindre slag klaras genom en speciell utformning av kontakten som gör att den klarar kollision med mindre stenar. Detta har testats i full hastighet.

Vad händer när det regnar?

Vid högtrafik och inte alltför intensivt regn är detta ingen stort problem då kontakterna är så utformade att vattnet kastas ur spåret. För att även klara lägre frekvens av fordonstrafik kan rälsen förses med dränering på lämpliga punkter vilket gör att spåret hålls fritt från vatten oavsett trafik. Dränering har testats vid installationen på Arlanda under både vinter, vår och sommar med mycket gott resultat.

Hur klarar man snö och is på vägen?

Bilarna kommer att hålla spåret rent så länge trafiken har en viss intensitet. Skulle det bli helt igensnöat och en plogbil måste ploga vägen kan denna plogbil samtidigt med en speciell anordning rensa spåret.
Dock kan det under lågtrafik på natten bildas is på ledarna vilket ger ett isolerande skikt. En patenterad lösning för detta har provats framgångsrikt under 2012-2013.

Hur kan man mata el från vägen utan att riskera människor och djurs liv?

Viktigast är säkerheten för människor och djur på vägen och därför har en rad åtgärder vidtagits och testats:
1. Den spänningsförande ledaren ligger nersänkt i vägen på samma sätt som ledarna i en väggkontakt ligger inne i väggen och ej kan kommas åt utan att man petar ner i vägen. Överdelen av skenan är ansluten till skyddsjord. Detta gör också att djur eller människor inte kan få någon stöt genom att trampa på vägen.
2. Endast korta sträckor av ledaren spänningssätts åt gången i samband med att ett fordon passerar. Det innebär att om någon skulle stå på vägen och peta ner i spåret och få kontakt med ledarna händer ingenting förrän en bil kommer mycket nära och då är risken större att bli överkörd än att få en stöt.
3. Om ett fordon skulle stanna kommer elektriciteten ej att slås på det vägavsnittet. Detta kan ske genom att fordonens hastighet beräknas och endast om hastigheten överstiger en undre gräns kommer strömmen att slås på.
4. Systemet är försett med säkerhetsspärrar som indikerar ev fel och beordrar urkoppling av ett större avsnitt av vägen.
5. Vägarna kommer att ha skyltar som talar om att de är elektrifierade. I media kommer man att informera om hur man skall förhålla sig till elektrifierade vägar och undvika att stoppa ner föremål i spåren.

Är det inte farligt för motorcyklar och cyklar med spår i vägen?

Spårens bredd är så valt att till och med tävlingscyklar kan passera längs dem utan att fastna. Vad gäller motorcyklar är spårets ovansida så utformad att friktionen är ungefär densamma som asfalten varför risken för att halka ej ökar för en cykel eller motorcykel.

Vill du fråga något annat?

Hittade du inte svaret på dina frågor på vår webb så hjälper vi dig gärna. Skriv in din fråga i formuläret nedan!

Dela i sociala medier